Det går inte en dag utan att jag antingen tänker på treudden i baskern eller ser ett fotografi med en soldat eller officer prydd med basker med vårt utbildningstecken i densamma. Trots denna dagliga påminnelse kan jag konstatera att under min tjänstgöring på Kustjägarkompaniet så diskuteras baskern med treudd allt mindre år för år. Till att idag vara praktiskt taget obefintlig. Kanske för att det nästa år (2014) är tjugo år sedan det beslutades att treudden skulle avlägsnas från baskern och därefter placeras som utbildningstecken antingen på bröstet på permissionsuniform, alternativt på höger ärm på fältuniform.

En motion lämnas till KJV

Ämnet blev dock högaktuellt i samband med att en motion nyligen inlämnades för KJV-styrelsen att handlägga. Motionens huvudbudskap var tydligt; ett stort antal kustjägarveteraner ville se styrelsen verka för att åter bringa treudden där den är ämnad att vara – i baskern. Skälen som angavs var flera såsom marknadsföring av varumärket, attraktionskraft och traditionella motiv. Realistiska och trovärdiga skäl. Målgruppen för ett återinförande är Kustjägarkompaniets ingående personal i Försvarsmakten. Viktigt i sammanhanget och fortsatt resonemang nedan är att Kustjägarveteranerna, som grupp, självfallet bär basker bäst man vill, som exempelvis på Kustjägardagen Korsö. Då med civila kläder. Motion och fortsatt resonemang handlar om min personal i Försvarsmakten.

Jag blev ombedd att presentera min syn på årsmötet under april månad, vilket jag gjorde. Nedan kommer jag att redogöra för ett antal aspekter, fakta och egna perspektiv.

Hur blev det som det blev och hur ser det ut idag?

I Försvarsmakten är samtlig personal skyldig att följa instruktioner, reglementen och bestämmelser. Dessa finns av en anledning och har i regel uppkommit av just en anledning. Sedan 1600-talet har det funnits uniformsreglementen som förklarat vad, när, varför och hur svenska soldater och officerare skall se ut beklädnadsmässigt. Idag har vi genom Försvarsmaktens Uniformsreglemente (UniR FM) tydliga direktiv hur all vår beklädnad skall se ut och bäras. Att frångå ett sådant reglemente är tjänstefel. Idag finns inga utbildningstecken på annan plats än på bröstet eller på höger arm. Detta är sedan ett antal år tillbaka nogsamt uppstyrt. Så när beslutet fattades, bland annat i samband med amfibiebataljonens uppkomst, hamnade treudden på de två platser jag ovan nämnt - beroende på beklädnadsalternativ.

Baskern som huvudbonad har för oss kustjägare en särskild plats i hjärtat. Numera har dock samtliga förband i Försvarsmakten en basker som huvudbonad i ett flertal olika färger. Idag symboliserar den och betyder förbandstillhörighet - en förbandsbasker ofta prydd med ett förbandstecken. När treudden togs ur baskern har den i viss mån, tyvärr, devalverat i värde med vårt mått mätt. Inte blir det bättre att soldater och officerare får ut den på förrådet vid inryck/anställning på förbandet, men idag finns andra skäl och incitament varför baskern har en sådan ställning.

En av anledningarna att treudden togs ur baskern är uppkomsten och formandet av amfibiebataljonen. Man ville av naturliga skäl enas under en gemensam symbol. Kustjägarkompaniet kom som bekant att bli en del av amfibiebataljonen och är det fortfarande. Den 7 november 1994 var den första dagen treudden inte fanns i baskern längre. Därefter var det regementstecknet för det förband man krigsplacerades vid som blänkte i baskern. Idag har personal ingående i Kustjägarkompaniet Amfibiekårens förbandstecken i baskern. På fältuniformens vänstra ärm återfinns krigsförbandstecknet, i vårt fall Thorleif som symboliserar tillhörighet i 2.amfibiebataljonen, den enda amfibiebataljonen som finns kvar i vår insatsorganisation.

C Kjkomp syn på tillhörighet, varumärke, attraktionskraft och värde

Det första som jag vill nämna är att den här uppgiften har hittills varit en av de svåraste och mest obekväma uppgifter jag ställts inför som snart tvåårig kompanichef. Ett ämne som är så laddat och betydelsefullt för oss alla. Så det är med en stor portion ödmjukhet och respekt jag skriver dessa rader. Fullt medveten om alla kustjägare som finns där ute och som kommer att märka, värdera och väga mina ord – både positivt och negativt.

Vad jag än anser som privatperson måste jag som nuvarande organisationschef utgå från just den utgångspunkten.

Idag tillhör vi 2.amfibiebataljonen som dess utpräglade underrättelseförband. Genom att återinföra treudden i baskern exkluderar vi oss själva från bataljonen. Det finns risk att vi odlar ett onödigt utanförskap som kan resultera i osämja – vi tillhör 2.amfibiebataljonen hur vi än gör. I amfibiebataljonen har vi alla burit ett gemensamt baskertecken i snart 20 år. Dessutom skulle vi frångå ett tydligt och redan implementerat reglemente. Jag ställer mig av naturliga skäl följande frågor: om vi inte lyckades återinföra treudden i baskern då den togs bort, hur skall vi lyckas nu så lång tid senare? Är det rätt prioritering för KJV-styrelsen att driva en fråga där utgången är oviss och därtill – vem skulle riva upp ett beslut att återinföra ett utbildningstecken i baskern igen som dessutom i formell mening är fel?

Attraktionskraften sitter inte enbart i en basker med treudd, utan den finns i hela varumärket. Ni behöver på intet sätt oroa er för att värdet i treudden har devalverats. Tvärtom. Låt mig kort beskriva vad som krävs idag för att bli kustjägare i insatsförbandet. För att överhuvudtaget vara lämplig att genomföra en extramönstring skall soldaten ha minst ett års militär erfarenhet – värnplikt eller anställning i Försvarsmakten. Efter godkänd extramönstring sker omfattande referenstagning eftersom den presumtiva kustjägarsoldaten sannolikt redan är anställd i myndigheten. Om soldaten blir antagen och anställs väntar minst 40 veckors grundkurs på Kustjägarkompaniet. Under utbildningstiden återfinns naturligtvis de traditionella delproven som snabbmarsch och stridshinderbana. Grundkursen avslutas med övning Neptuni. Godkänt resultat innebär en till broder i familjen. Således drygt två års tjänstgöring, ibland innefattande sex månaders provanställning, innan en treudd kommer att synas överhuvudtaget.

Exponeringen är annorlunda idag jämfört med igår. Givet dagens uniformsreglemente syns treudden hela tiden oavsett bärare, soldat eller general, utomhus eller inomhus. Det kan inte förringas. Med treudden i baskern skulle den synas mycket begränsat och endast när soldaten eller officeren rör sig utomhus. Det finns en kategori av individer som man lätt kan missa och det är de officerare som finns i maktens korridorer som idag bär sitt utbildningstecken på uniformen. Det är långt många fler individer än soldater och officerare på Kustjägarkompaniet som syns offentligt i diverse nivåer och sammanhang, med en alltjämt exponerad treudd.

Gällande personal på Kustjägarkompaniet finns idag enbart en (1) individ som burit treudden i baskern medan det var tillåtet. Idag är det en normalbild att treudden sitter på annan plats än i baskern. Att flytta tillbaka den kan, hur konstigt det än låter, uppfattas som ett steg tillbaka. Detta eftersom att vi praktiskt taget aldrig bär basker. I vår insatsmiljö nationellt eller internationellt bärs alltid fältmössa. Risken är att treudden åker från uniformen till baskern och slutligen ned i benfickan.

För dagens soldater är andra värden viktiga och de ställer andra krav; vad är lönen på förbandet? Vilka uppgifter har förbandet? Är det ett seriöst och trovärdigt förband? Kommer jag att åka på insats? Var kan jag bo? Vilka är mina karriär- och utvecklingsmöjligheter?

Åldersstrukturen ser annorlunda ut. Den äldsta soldaten som tjänstgör på Kustjägarkompaniet är 41 år fyllda. Vi rekryterar inga 18-åringar längre. Vi ser oss, och måste se oss, som en attraktiv arbetsplats för såväl våra officerare som våra soldater. Detta i konkurrens om personalen med civila organisationer och företag. Därför blir de värden och krav ovan beskrivna mycket viktiga och måste hanteras av mig som kompanichef trots en emellanåt magert utrustad verktygslåda.

Om jag som kompanichef får önska stöd från KJV är det inte arbetskraft för att treudden skall bringas åter i baskern utan jag behöver arbetskraft med att det finns stöd för anhöriga vid frekventa insatser utomlands, lönebilden för mina soldater då våra krav är högre ställda, i brist på högre löner möjlighet till extraarbete, billiga boenden för soldaterna i Stockholmsregionen och näringslivets förståelse för det civila meritvärdet efter fullgjord kontraktstid i Försvarsmakten. Många saker är på gång från KJV’ s sida och ingen är mer tacksam än jag och kompaniet.

För att sammanfatta resonemanget bedömer jag att en fight om treuddens återförande kommer att bli en förlorad fight för oss. Inte för att den är utmanade med låg till osannolik utsikt för seger – den typen av fighter är vi alla vana vid – utan för att det går stick i stäv med hur förbandet nu förväntas att se ut i den miljö vi uppträder.

Min uppfattning; vi lägger kraft på fighter vi tror kommer gynna oss i marknadsföring och rekrytering som slutligen renderar i anställning av dugliga soldater. Till detta kommer fighter i att behålla de soldater som väl är anställda. Treudd i basker är inte, enligt mitt förmenande, en sådan fight – tyvärr.

Jag hoppas att ni nu med denna text har en förståelse och kan acceptera de perspektiv och fakta som beskrivits och här resonerats kring.

Mj Jimmy Johansson

Chef 202. kustjägarkompaniet

Not.

Efter Mj Jimmy Johanssons föredragning i frågan på årsmötet röstade mötet enhälligt mot motionen. Inte särskilt nöjda, men övertygade om att andra uppgifter finns att prioritera. För mer information om årsmötet se Rapport från de fortsatta årsmötena