AntiRYAN: Atomminor skulle slå ut svenska marinen

Spaningsrapport

Stund: Inför större NATO-övningar under 1980-talet. Intrången kunde pågå upp till 9 dygn.
Ställe: Stockholm, marinbaserna, kärnkraftverk och andra viktiga kustnära totalförsvarsobjekt.
Styrka: Ett flertal undervattensföretag, i en samordnad operation inom ramen för AntiRyAN.
Slag: Konventionella ubåtar, miniubåtar, dykfarkoster, marina spetsnazgrupper och agenter.
Sysselsättning: Utplacering av atomminor och mindre kärnladdningar samt förberedelser för sabotage och likvidationer.
Sagesman: Nils-Ove Jansson, kommendör av 1. graden

Sirenas konstruktion är based på torpedteknik och kan slussas via torpedtuber på större ubåtar. Källa: wikimedia.org 


I ”Omöjlig ubåt”, en ny bok om ubåtskränkningarna på 80-talet, beskriver kommendören av 1:a graden, Nils-Ove Jansson, om hur den svenska marinen skulle slås ut med kärnminor i ett tidigt skede som en del av en större preventiv anfallsoperation mot NATO.
Sovjet hade börjat misstänka att västmakterna avsåg att sätta in ett överraskande kärnvapenanfall i samband med en större NATO-övning. För att förkomma ett sådant anfall förbereddes ett preventivt anfall.

Hotet om ett anfall mot Sovjetunionen ansågs akut i samband med att man uppdagade att västmakterna kunde decimera eller helt tillintetgöra den sovjetiska andraslagsförmågan på de strategiska ubåtarna.
För att kunna upptäcka om USA och dess allierade verkligen planerade att starta ett överraskande kärnvapenanfall mot Sovjetunionen beslutade i maj 1980 den sovjetiska generalsekreteraren Leonid Brezjnev att sätta igång underrättelseoperationen RyAN.
Samtidigt som man startade RyAN startade man också planeringen för AntiRyAN, den preventiva anfallsoperationen som skulle förekomma det förväntade anfallet från väst. Planen byggde på överraskning. Resurser som skulle utnyttjas i anfallet måste dolt föras fram i förtid och hållas i beredskap under ett antal dygn i respektive målområde. Dessa framgrupperingar av bland annat ubåtar och marina spetsnazförband ägde rum från 1981 till slutet av 1980-talet. Direkt i anslutning till omfattande attentatsoch sabotagehandlingar, skulle ett oinskränkt utnyttjande av kärnvapeninsatser göras. Omkring 5 000 strategiska kärnvapenspetsar, ca 2 000 medeldistansrobotar och 4 5 000 taktiska kärnvapen disponerades för operationen, varav ca 50 st. var vikta för Sverige. Den sovjetiska stadsapparaten skulle skyddas i underjordiska städer och de egna konventionella styrkorna skulle bli svåra att bekämpa efter framryckningen in i det befolkningstäta Västeuropa.


För Sveriges del berördes stats- och militärledningen, luftförsvaret och de marina baserna i den sovjetiska AntiRyAN-operationen. Någon invasion eller ockupation av Sverige var inte med i planeringen om man undantar den nordligaste och sydligaste delarna av landet som kunde bli berörda vid operationer mot Norge och Danmark. Svenska stridskrafter och central ledningsförmåga skulle slås ut genom fysisk bekämpning av flyg- och marinbaser, eliminering av stads- och militärledning samt utslagning av elförsörjning och telekommunikationer. En viktig komponent i operationen var de marina spetsnazförbanden som hade till uppgift att infiltrera svenskt territorium redan före krigsutbrott och föra med sig kärnvapenladdningar.
Inom luftförsvaret skulle de fasta radarstationerna slås ut och flygvapnets alla fredsbaser bekämpas med kärnvapenrobotar baserade i Baltikum innan spridningen av flygplanen hann ske. Genom att starkt reducera det svenska luftförsvaret skulle sovjetiskt bombflyg kunna passera genom svenskt luftrum mot mål i Norge och på Atlanten. På den marina sidan var målet att skydda sjöflanken till den europeiska centralfronten. Underhålls- och förstärkningstransporter sjövägen från Leningrad och Baltikum ansågs nödvändiga för att anfallsrörelsen mot Atlantkusten inte skulle bromsas upp. Om svenska, danska, västtyska sjöstridskrafter kunde baseras längs den svenska Östersjökusten skulle de utgöra ett dödligt hot de sovjetiska sjötransporterna. Det gällde därför att initialt slå ut de svenska sjöstridskrafterna i deras fredsbaser för att senare kunna slå ut eventuellt tillförda NATO-förband. I den vidsträckta och örika skärgården skulle det bli svårt att med konventionella vapen slå ut varje enskilt fartyg, om dessa utnyttjade en rörlig bastaktik. Man planerade därför att använda kärnvapenladdningar, bland annat atomminor.


Den första fullskaliga AntiRyAN-operationen övades hösten 1981 i samband med Zapad 81. För svensk del innebar planen att marina spetsnazförband skulle framgruppera till Stockholmsområdet, de svensk marinbaserna och kärnkraftverken, beredda att på order placera ut kärnladdningar på förutbestämda platser. Samtidigt inriktades robotbrigaderna i Baltikum mot de svenska flygbaserna. Vid den högsta beredskapsnivån osäkrades atomminorna. När order gavs sprängdes laddningarna med hjälp av långvågssändning på radio eller med aktiv undervattenssändning.


Planläggningen prövades sekventiellt från augusti/september 1981. Det mesta gick enligt plan med ett undantag, U 137, som grundstötte när ubåten fått order om att evakuera en spetsnazgrupp som haft till uppgift att förbereda atomsprängningen av den marina Blekingebasen.

Under 1980-talet hade de sovjetiska spetsnazförbanden ett antal mindre kärnladdningar in sin arsenal. På bilden visas en liknande amerikansk kärnladdning (SADM). Källa: Sandia National Laboratories archive photo 

Under 1980-talet hade de sovjetiska spetsnazförbanden ett antal mindre kärnladdningar in sin arsenal. På bilden visas en liknande amerikansk kärnladdning (SADM). Källa: Sandia National Laboratories archive photo 


Från 1981 till slutet av 1980-talet framgrupperades, med hjälp av en kombination av övervattensfartyg och ubåtar, marina spetsnazförband inför varje större NATO-övning.
De marina spetsnazförbanden organiserades i brigader, som tex Östersjömarinens spetsnazbrigad 561. OMPR, och bestod bl.a. av 1-3 dykarbataljoner och en miniubåtsbataljon med dykfarkoster som t.ex. Sirena, Triton 1 och Triton 2.
Nils-Ove Jansson redovisar i sin bok ett antal händelser baserat på circa 4 700 rapporter om undervattensverksamhet under åren 1981 till 1994. Det finns gott om exempel på incidenter där både Triton 1 och Triton 2 har uppträtt på inre svenskt vatten. Det finns
till och med fall där vittnen har varit så nära att de har kunnat ta på miniubåten.
Om nu främmande undervattensverksamhet var så vanlig som rapporterna gör gällande, varför lyckades Sveriges marin aldrig får tag på en ubåt trots omfattande ubåtsjaktopertationer?
Till följd av politiska beslut under 1970-talet fanns inga kvalificerade svenska ubåtsjaktfartyg kvar vid incidenterna under 1980-talet. Allt som kunde sättas in var ett fåtal helikoptrar och patrullbåtar utrustade med sjunkbomber från andra världskriget. Enheterna var ej samövade, de saknade utrustning för ubåtsjakt på grunda vatten och kedjan spaning, lokalisering, vapeninsats hade stora luckor.

I en marin spetznazbrigad ingick en miniubåtsbataljon med bla dykarfarkoster som Sirena, Triton 1 och Triton 2. Källa: covertshores.blogspot.se/2010/08/russian-soviet-sf-underwater-craft.htm 

I en marin spetznazbrigad ingick en miniubåtsbataljon med bla dykarfarkoster som Sirena, Triton 1 och Triton 2. Källa: covertshores.blogspot.se/2010/08/russian-soviet-sf-underwater-craft.htm 


Svenska flottan och kustartilleriet var i grunden avpassat för ett invasionsscenario, inte ett scenario där marinen, flygvapnet och ledning skulle neutraliseras med specialoperationer och kärnvapenmissiler. Exemplevis var kustartilleriets minspärrtroppar avsedda för att detektera och sänka större ytgående invationstonnage, inte ubåtar. Och i synnerhet inte miniubåtar. Även den lilla ubåtsjaktförmåga flottan hade var avpassad för ubåtsjakt utomskärs.
Kort sagt, den svenska marinen saknade förmåga att hitta och bekämpa ubåtar i grunda vatten. Den svenska marinens yrkesetik och nit blott allena räckte inte för att få upp en ubåt.
Ovan har jag endast försökt sammanfatta de grundläggande tankarna i Nils-Ove Janssons faktaspäckade bok, fylld av illustrationer och detaljerade beskrivningar. Jag kan bara rekommendera en läsning för att ta del av alla intressanta detaljer.
Omöjlig ubåt är det bästa som skrivits om svensk säkerhetspolitik på mycket länge.


Harald Hynell
KJ 85/86

Boken finna bl.a. att köpa på Bokus

Inbjudan - Stöd våra soldater

Delar av Kustjägarkompaniet deltog i Försvarsmaktens uppmärksammade underrättelseoperation i Stockholms skärgård i oktober. Många medlemmar hörde av sig till KJV och visade sitt intresse att bidra till att uppmärksamma och visa på uppskattning till våra soldater.

Kamratföreningen KJV inbjuder därför till samkväm på Hard Rock Cafe i Stockholm den 14 januari.

För mer information och anmälan klicka på nedan länk.

INFORMATION & ANMÄLAN

Bilder från en underrättelseoperation i Stockholms skärgård

I dagarna exponerar media mängder av bilder från den pågående underrättelseoperationen i Stockholm. Vad som inte syns på dessa bilder är, av naturliga skäl, de dolda delarna operationen. En del av underrättelseoperationerna som inte är så synlig är den typ av fast spaning som t.ex. kustjägarna typiskt bedriver. För att ge en inblick i hur det kan se ut på en observationsplats i Stockholms skärgård en oktober dag, har jag grävt i arkivet och plockat fram några bilder tagna under en övning i fast spaning i Förbundet Kustjägarnas regi. Även materiel och miljö kanske skiljer sig något från den nu pågående operationen i Stockholms skärgård, så ger de dock en inblick i hur en kustjägare i tjänst kanske har det just nu. Vill du stödja våra soldater i Stockholms skärgård? Se KJVs insamling till soldaterna.

 

//Harald Hynell

Wasahof 6-oktober

Kamrater!

Nu är det dags igen att boka bord för 6-oktober!

För er som inte har varit med tidigare så träffas vi på Wasahof första måndagen i månaden kl 17:00 i baren för lite mingel. Vi betalar endast 200kr för Moulles, Parisare eller Rimmad lax inklusive en öl, vin eller alkoholfri dryck.

OSA senast fredag 3-oktober till Vojkan Bekeris.

Med broderliga hälsningar,
Vojkan Bekeris
Tel 072-522 40 62
Epost: vojkan.bekeris@kustjagarna.se

LARS DANIELSSON NEKROLOG 1943–2014

Lars Danielsson (född 1943) har efter en längre tids sjukdom avlidit. KJV brukar inte uppmärksamma dödsfall på medlemmar, men i Lasses fall gör redaktionen ett undantag. Det var Lasse som startade tidningen KUSTJÄGAREN.

Lasse började sin bana som soldat och befäl, det som idag kallas GSS/K, i början av 60-talet på KA1. Hans första anställning var inte på Kustjägarskolan (KustJS) utan som artillerist på 7:e batteriet. 63/64 var han furir på KustJS och 66/67 överfurir. I mitten på 60-talet fanns det 7 kustjägarkompanier med ett väl inrutat övningssystem – KFÖ – på höstarna. Utbildningen på Kustjägarskolan var också väl inövad med kadetter och soldater vilket innebar många och långa övningar och stort behov av befäl.

Men Lasse hade en artistisk ådra. Han slutade en säker anställning på KA1 och kom i början av 70-talet in på KONSTFACK. Studierna finansierades delvis med frekvent frivillig tjänstgöring på KA1 både på somrarna och på höstarnas KFÖ, Lasse var då det som idag kallas specialistofficer. Efter den treåriga utbildningen fick han anställningar som ART DIRECTOR på stora internationella byråer som Ted Bates och Andersson och Lembke. Där fick han arbeta med varumärken som LEGO och GULF men även med företagen ASEA och Ericsson. Dessa uppdrag tog honom till Danmark, USA och Thailand. Efter anställningar på olika reklambyråer beslutade Lasse sig för att i början på 80-talet öppna eget och köpte rakkrämsfabriken MONA-LISA i Norrland vilken han drev under några år.

Lasse var en person som egentligen aldrig muckade från det militära efter det han slutade sin fasta anställning på KA1 och Kustjägarna. Hans brinnande intresse för det militära och i synnerhet Kustjägarna resulterade i att han redan i slutet av 80-talet började ringa runt till olika kustjägare och förslå att man borde bilda en kamratförening. Han lyckades intressera ett antal som 1992 kunde starta föreningen KUSTJÄGARVETERANERNA - KJV. Det fanns vid denna tidpunkt ingen formulerad idé om att KJV skulle ha en tidning, men Lasse menade att det var en nödvändighet. Då Lasse kunde layout mm men inte skriva, så träffade han Hans Rehnvall som kunde skriva och de tillsammans plockade i hast ihop ett nummer av tidningen KUSTJÄGAREN. Redan från början fick tidningen ett mycket modernt och annorlunda format och tidningen väckte redan från början stor uppmärksamhet. De första åren var redaktionen lite flytande med Lasse och Hans som de fasta punkterna. Det är många som under 90-talet har blivit påminda av en enveten Lasse att skicka in textbidrag till tidningen.

Lasses andra stora bidrag till KJV är att han troligen räddade föreningen KJV i mitten på 90-talet. 

En nybildad förening genomgår alltid en viss utvecklingsfas innan den finner sina former. En förening med närmare 1000 kustjägare saknade därför inte brist på idéer för föreningen. De första årens styrelse hade lite vilda idéer, där det fanns ekonomiska incitament för några styrelsemedlemmar. Föreningen formades mer som ett bolag. Lasse menade att detta var en helt fel utveckling, då han förordade att KJV skulle vara en ideell förening till alla medlemmarnas nytta. Lasse fick inte gehör i den dåvarande styrelsen för denna idé. KJV skulle ha sitt årsmöte på Riksmuseet. Lasse menade att det var upp till medlemmarna att bestämma KJV:s framtida inriktning varför han satte igång med att ringa ett 100-tal personer för vilka han dels förklarade vad som höll på att ske med föreningen dels uppmanade de uppringda personerna att delta på årsmötet och rösta.

Resten är som det heter historia. Den gamla styrelsen åkte ut till 100% och en ny styrelse röstades fram med Hans Rehnvall som ordförande. Denna styrelse genomförde de idéer som Lasse med flera förordade, vilka än idag ligger som en oskriven policy inom KJV.

Tyvärr drabbades Lasse av flera olika tunga sjukdomar som försvårade hans liv de senaste 15 åren. Hans kämparglöd mot sjukdomarna räckte till den 17:e maj.

Ny tid för Gröna Lund

ORIENTERING GRÖNA LUND!!! 5-kampen som är planerad till onsdagen den 3 september har fått ett nytt datum. NYTT DATUM är 4-september samma tid. Detta pga att Gröna Lund har stängt 1-3 september. Vi ber om ursäkt för denna missuppfattning.

Anmälan Kustjägardagen 2014 - STÄNGD

ANMÄLAN ÄR NU STÄNGD

Kustjägardagen genomförs detta år lördagen den 13 september där även anhöriga är välkomna under dagen. För veteraner finns även möjligheter att ansluta under fredag eftermiddag.

För information och anmälan vänligen klicka på länken nedan. Observera att information, program och tider kan komma ändras fram till genomförandet. Håll därför ett extra öga på hemsidan, facebook och er epost.

Sista Wasahof innan sommaren!

Nu är det dags igen att boka bord för 2-juni!

För er som inte har varit med tidigare så träffas vi på Wasahof första måndagen i månaden kl 17:00 i baren för lite mingel. Vi betalar endast 200kr för Moulles, Parisare eller Rimmad lax inklusive en öl, vin eller alkoholfri dryck.

Med broderliga hälsningar,

Vojkan Bekeris
Tel 072-522 40 62
Epost: vojkan.bekeris@kustjagarna.se

Behövs ett svenskt veterancenter?

Hur ska ett sådant i så fall se ut? För vilka ska det vara till för? I vilken form ska det drivas och av vem? Vem ska betala?

Idag tjänstgör svenska läkare, poliser, soldater, sjuksystrar och räddningsmän vid konflikter över hela världen, och antalet veteraner stiger. Stödfunktionerna för hemkomna veteraner – liksom kunskaperna kring relaterade diagnoser – varierar kraftigt beroende på vilken organisation som har varit arbetsgivare. Syftet är att samla myndigheter som idag skickar ut anställda på utlandstjänst och berörda organisationer till en debatt. Representant för det norska veterancentret kommer att delta och beskriva hur det fungerar.

Medverkande: Bl a Försvarsminister Karin Enström, Allan Widman, Försvars-utskottet (FP), Peter Hultqvist, Försvarsutskottet (S), Helena Prochazka, Flygmedincincentrum, John Petter Bachke, Veterancenter Norge, representanter från Kriminalvården, Försäkringskassan, Socialdepartmentet m fl

Moderator: Ulf Wickbom

För anmälan och mer information, kontakta: kansliet@fredsbaskrarna.se
Anmälan senast 2014-04-10.


Ladda ner dokument här:

Inbjudan (pdf)

Program (pdf)


EXTRANUMMER av Kustjägaren i April

Ytterligare exemplar av tidningen kommer att tryckas i kommande vecka och distribueras till er som betalde årsavgiften efter 28-feb. Då information om årsavgiften kom ut sent så trycker vi extra nummer, ca 550 medlemmar betalade under mars.

Årsmöte KJV & FKJ 2014

Det är dags för Sällskapet Kustjägarveteraner och Förbundet Kustjägarnas årsmöte 2014.

Datum: Lördagen den 29 mars, kl 14:00-17:30
Plats: K1, Lektionssal Lunda, Lidingövägen 28

: : ANMÄLAN STÄNGD : : 

Jägarkväll på Naturkompaniet 12-December

Fallskärmsjägarklubben och Sällskapet Kustjägarveteranerna bjuder in till medlemskväll på Naturkompaniet. Sveavägen 62, Torsdagen 12:e december Kl. 19.00 - 21.00. Utvalda produkter till extra nedsatt pris samt 15% rabatt på ordinarie sortiment.

Lyssna på föreläsning av Johan Skullman kl. 19.30 – cirka 20.00 

Johan Skullman - friluftsexpert och produktspecialist: Johan arbetar idag hos välkända producenter som Fjällräven, Tierra, Primus, Hanwag, Hestra, Morakniven och Aclima som friluftsexpert och produktutvecklingsspecialist.

Väldigt få människor matchar Johan Skullmans kunskap om friluftsliv. Som före detta produktutveck- lingschef i Försvarsmakten och ett djupt rotat intresse för olika uteaktiviteter har Johan mer än 30 års erfarenhet i naturens mest oförutsägbara miljöer och klimat.
Johan har inspirerat många människor om utelivets tjusning, både som guide, instruktör, föreläsare och som författare till klassiska böcker som ”Soldaten i fält”, ”Vintersoldat” och ”Firning Klättring och Fjällsäkerhet” som fortfarande används av försvarsmakten.