I helgen, söndagen den 4 september, genomförde Krigsseglardagen av Sjömanskyrkan i Göteborg. Evenemanget som genomförs årligen för att hedra de över 2 000 svenskar som omkom under andra världskriget i samband med att värna vårt territorium och trygga våra handelsvägar. Vid Barken Viking Lilla Bommen hölls högtidstalet av Kommendör 1.a graden Nils-Ove Jansson. Nils-Ove Jansson är även författare till den uppmärksammade boken ”Omöjlig Ubåt”. Talet är så pass intressant att jag väljer att återge det i sin helhet nedan, se även Janssons meriter under talet.
Krans vid Krigsseglarnas minne 2016
- Högtidstalet –
Vi har samlats här för att minnas och hedra våra svenska krigsseglare. De gjorde värdefulla och uppoffrande insatser för vårt land under kriget. Över 2000 män och kvinnor omkom när mer än 270 fartyg sänktes. Av fiskeflottan förlorades 31 fartyg och 91 fiskare fick sätta livet till i sitt viktiga arbete för folkförsörjningen. Slutligen förlorade Marinen 106 man i samband med minröjning och sjöfartsskydd.
För nästan exakt på dagen 20 år sedan sattes Krigsseglarmonumentet upp efter att den svenska regeringen sent omsider gett ett officiellt erkännande av krigsseglarna men det skedde först efter påtryckningar från många håll. I andra länder var detta självklart långt tidigare.
Betydelsen av sjöförbindelser har alltid varit stor. Sverige är faktiskt en ö från handelssynpunkt. Under Andra Världskriget var landet avspärrat men befolkningen kunde ändå överleva tack vare en hög självförsörjnings grad i det svenska jordbruket, ett omfattande fiske samt insatserna av våra krigsseglare.
Idag är Sverige helt beroende av våra sjöförbindelser. Störs eller avbryts dessa stoppar vår industri, maten tar slut i affärerna och efter cirka en vecka börjar svenskarna att svälta. Om jag vore Försvarsminister skulle jag inte vara så orolig för Gotlands försvar däremot skulle jag ligga sömnlös om nätterna för att det saknas minröjningsresurser för hamnarna på Västkusten och att det råder allvarliga brister i vår ubåtsjaktförmåga.
Modern hybridkrigföring där främmande makt med dolda medel kan påverka ett land utgör idag det farligaste och mest sannolika hotet vid en konflikt. Att hålla våra hamnar öppna och vår sjöfart gående är därför avgörande.
Det är således viktigt att Sverige vidtar alla åtgärder som går för att dagens sjöfolk, fiskare och marin personal inte ska behöva uppleva samma svårigheter som sina föregångare. Det är också viktigt för vårt lands befolkning och för Sveriges välfärd.
Avslutningsvis vill jag att vi reser oss upp och hedrar våra krigsseglare, varav några är här, och det gör vi med en varm applåd. Därefter kommer det att nedläggas en krans vid krigsseglarmonumentet.
Kmd 1.gr Nils-Ove Jansson,
Den siste Marinkommandochefen på Västkusten
Nils-Ove Jansson håller tal till krigsseglarnas minne 2016
Nils-Ove Jansson innehade väsentliga militära befattningar under de år när ubåtskränkningarna var som intensivast. Han ingick i den marina analysgruppen och var under tre år operativt ansvarig för Kustflottans ubåtsjaktinsatser. Han har analyserat Warzawapaktens marinstridskrafter och varit Chef för Försvarsstabens Underrättelseavdelning. Under åren 1992 - 95 var han Chef för ÖB:s Underrättelse- och Säkerhetskontor och Ställföreträdande Chef för MUST. Nils-Ove Janssons sista befattning var Chef för Västkustens Marinkommando med Öresunds Marindistrikt. Han lämnade försvarsmakten 2001 efter 35 års tjänstgöring.
Kommendör Jansson lämnade underlag till Ubåtsskyddskommissionen 1983 samt Ubåtskommissionerna 1995 och 2000. Nils-Ove Jansson är ledamot i Kungliga Örlogsmannasällskapet och i Kungliga Krigsvetenskapsakademien.
Mårten Granberg, chefredaktör för Tidningen Kustjägaren