Mats Lederhausen

”Jag hade kanske kunnat bli VD för hela McDonalds om jag verkligen velat” sa Mats Lederhausen i en intervju med Veckans affärer 2007. Nu när han tittar tillbaka ser han att han valde att gå en annan väg, något som han absolut inte ångrar. En karriär i ett storföretag har aldrig lockat honom. Ändå har den potatisskalande pojken med drömmar om att bli rockstjärna hunnit med att sitta på VD-posten för McDo- nalds Sverige, varit VD för investmentbolaget McDonalds Ventures samt suttit som chef för McDonalds strategi- och affärsutveckling. Det är en minst sagt imponerande meritlista för den svenskfödde Chicagobon.

”Vi kom till Chicago för snart 12 år sen. Omställningen var inga som helst problem, men jag, vi, har varit med om stora omställningar förr. Inte minst lumpen”, inledde Mats och för- de snabbt samtalet in på vår gemensamma nämnare, Kust- jägarskolan. ”I ett år tvingades jag arbeta med människor jag inte valt själv, i en miljö jag inte valt själv. Det var enormt lärorikt. Jag gjorde GU 82-83 och inledde på GRK i två må- nader. Sen hade vi en uttagning och jag ville bli båtschef. Det fick jag inte. Efter testerna konstaterade dåvarande kap- ten Palmqvist att mitt intellekt skulle komma till bättre nytta någon annanstans, nämligen till att försvara honom. Så jag fick leda in eld.”

Att året på Kustjägarskolan var viktigt för Mats framgår tydligt under vår skypeintervju, inte minst genom återkom- mande återkopplingar och paralleller till grundutbildningen på Kustjägarskolan.

Jag satt i ett trångt grupprum på Linköpings tekniska högskola. Klockan var efter 17 och lokalerna hade nästan tömts på studenter. På den lilla skärmen i min MacBook kunde jag se den amerikanska förmiddagssolen lysa in starkt genom Mats fönster och han själv satt bekvämt tillbakalutad i skriv bordsstolen.

”Men för att knyta an till flytten och förändringen, jag tror att lärdomen att arbeta med människor man inte har valt själv har varit enormt nyttig för mig. Jag har lärt mig att gilla för- ändringar, gilla utmaningar, och flytten var bara ytterligare en sådan. För barnen var det inte heller några problem, det kändes som att de anpassade sig ännu snabbare till det nya landet än jag och min fru. Jag tror det är bra med omväxling. Min fru har en intressant teori om att man behöver omväx- ling. Byter man inte miljö, hus, eller bil, så byter man partner istället. Så vi byter det materiella,” skrattade han och drog med en hand genom sitt lockiga hår.

Från potatisskalande pojke till Kustjägare

Det som tog Mats Lederhausen till Chicago för tolv år sedan var i grunden ett stort missnöje med hur McDonalds styrdes, vilket mynnade ut i en tjänst som chef för McDo- nalds strategi- och affärsutveckling. Men karriären på snabbmatskedjan började långt tidigare.

”Jag har växt upp i en väldigt entreprenöriell miljö. Min pappa Paul var oerhört driftig och startade ett gäng före- tag. Ett av dem sålde utrustning till restauranger. Han såg McDonalds i USA och ville få dem att öppna i Sverige för att 

kunna sälja till dem också.” Tillslut lyckades Mats pappa Paul Lederhausen, och 1973 öppnade han den första McDonald- srestaurangen i Sverige.

”Det var aldrig någon fråga om man skulle hjälpa till el- ler inte. På den tiden var det en sådan miljö att man skulle arbeta. Från att jag gick i grundskolan jobbade jag de flesta dagarna efter skolan och nästan varje helgdag. Upp tidigt och skala potatis, dela ut flygblad, stå i kassan eller grilla hamburgare. Hur många ungar jobbar ens idag?” sa Mats i en stilla reflektion utan minsta antydan till bitterhet. ”Förutom jobbet var det tennis och musik i rockbandet som gällde.”

Steget från rock till kustjägare kan tyckas långt men det var just intresset för musik som förde den unga rockentusi- asten till kustjägarna.

”Pappa var en av killarna i första kullen kustjägare och han tyckte väl att det skulle bli man av mig också så något ordentligt inom försvaret skulle jag göra. Att det blev just KJ berodde mycket på att de höll till på Vaxholm vilket gav mig möjlighet att komma hem och lira musik på helger och ibland på kvällar.”

Steget ut i affärslivet

1983 tog den då nymuckade kustjägaren steget tillbaka till affärslivet genom att, precis som innan värnplikten, kliva in som chef på McDonaldsrestaurangen på Sankt Eriksgatan. Samtidigt hade han önskan om att börja studera, men tyckte att restaurangen var i för dåligt skick för att han skulle kunna släppa den helt. Det tog honom ett år innan han med gott samvete kunde ta steget vidare.

”I princip sa jag att nu får ni köpa ut mig för jag vill inte arbeta för ett företag som är på väg åt fel håll.”

”Tillslut började jag i alla fall på Handels. Jag fick små- springa igenom den där utbildningen, min fru ville nämligen gifta sig och skaffa barn. Och jag är ju något traditionell av mig och ville ha ett arbete innan jag gifte mig.”

Efter examen från Handels slogs företagen om den unga entreprenören och när det nygifta makarna Lederhausen satte sig på planet för bröllopsresan väntade en förbeställd flaska champagne från en konsultfirma.

”De var väldigt skickliga i sina försök att värva mig, och tillslut föll valet på Boston Consulting Group i London där jag arbetade i två år. Det finns vissa delar av ens liv som sticker ut. KJ är för mig en tydlig sådan, tiden på BCG en annan. Innan dess hade jag en oerhört ensidig erfarenhet av business. På BCG fick jag lära mig att se företag på en strategisk nivå och blev duktig på att dissekera företag. Sen var det roligt med London.”

Men snart kallade plikten hemma. Pappa Paul var lite frustrerad och företaget gick inte så bra som man kunde önska. I början på 90-talet klev Paul Lederhausen åt sidan och Mats tog över som VD för McDonalds Sverige. På tio år lyfte McDonalds verksamhet i Sverige och de öppnade under Mats ledning 150 nya restauranger.

”Det var en bra period. Jag blev partner med McDonalds i USA, vi byggde mycket och gick samtidigt bättre och bättre. Vi införde bland annat källsortering och sundare värderingar i företaget. Samtidigt gick det dåligt för McDonalds i USA och jag hade en del åsikter om vad de gjorde för fel, vilket jag ofta påpekade. Men från deras sida hände ingenting.”

McDonalds turnaround

Åsikterna resulterade i att Mats i slutet av 90-talet satte sig på ett plan för att åka över till USA för att berätta vad de gjorde fel.

”I princip sa jag att nu får ni köpa ut mig för jag vill inte arbeta för ett företag som är på väg åt fel håll. Och som man brukar säga, har man åsikter i stora organisationer så inträffar en av två saker. You get fired or you get hired. För mig inträffade det senare, och efter ett kort familjeråd tog jag tjänsten jag blev erbjuden i USA.”

”...det är inte ovanligt att kollegor under möten ser ho- nom stirra på skärmen och svära högt över ett dåligt hål, eller knyta näven i en segergest för en vunnen tävling.”

Familjerådet resulterade i en flytt till Chicago, där hela familjen idag alltså bor. De fyra barnen spelar golf på elitnivå och Mats ägnar en stor del av sin fritid till att följa dem runt om i landet. Kan han inte vara på plats hjälper onlinetjänster honom att hålla uppsikt över resultaten på golfbanan och det är inte ovanligt att kollegor under möten ser honom stirra på skärmen och svära högt över ett dåligt hål, eller knyta näven i en segergest för en vunnen tävling.

Tjänsten som väntade i Chicago var VD-posten för McDo- nalds strategi- och affärsutveckling, och det som följde var fem år av hårt arbete för att förändra McDonalds i grunden. De här fem åren har i efterhand blivit beskrivna som McDo- nalds turnaround.

”Jag är stolt över vad vi lyckades åstadkomma. Det är en av världens fem stora globala turnarounds. Det finns få ex- empel på stora företag som varit på väg ner i källaren men lyckats vända om och ta sig upp igen. Apple är ett exempel. IBM ett annat.”

När företaget kommit på rätt köl började den lilla entre- prenören från Stockholm se sig om efter nya utmaningar. Storföretagen har aldrig varit Mats hemmaarena och han ville tillbaka till småföretagen, men McDonalds ledning hade andra planer. De lät honom bryta ut en grupp företag som McDonalds hade samlat på sig under åren och lägga dem under samma paraply, det nystartade McDonald Ventures.

”På så sätt fick jag mitt eget lilla playground och kunde arbeta med ett gäng mindre företag, bland annat Chipotle, Pret A Manger, rentbox och ett antal andra. Vi var överens om att vi i förlängningen skulle sälja ut de här företagen. Men jag arbetade med dem i fem år, det gick väldigt bra och idag är alla sålda. Chipotle har vuxit så det knakar och har idag över 1100 restauranger.” 

Att det har gått bra kan man minst sagt säga. 2001 till 2005 var Chipotle en av de snabbast växande restaurang- kedjorna i USA och börsintroduktionen av Chipotle sades 2006 i media vara en av de mest framgångsrika introduktio- nerna under 2000-talet. Trots den våldsamma expansionen betonar Mats många gånger vikten av att växa långsamt och kontrollerat. Kvantitet måste alltid vara en följd av kvalitet, som han uttrycker det.

Den nya kapitalismen

Från mitten av 1990 tills för någ- ra år sedan figurerade han flitigt i media, i bloggar, som föreläsare och i intervjuer. Han har många tan- kar kring förtagande, dess positiva och dess negativa sidor, och han förutspår att kapitalismen är på väg in i en ny tidsålder.

”De flesta aktieanalytiker förstår sig inte på företag. Det tror att före- tag gör pengar. Men företag för inte pengar, de gör skor.”

t.ex. revisionsverk- samhet. Syftet med redovisning är ju att bedöma huruvida ett företag är friskt. Precis som ett läkarbesök. Men båda dessa viktiga samhällsinstitutioner är fortfarande inriktade på det vi gjorde i går. De mäter det vi vet hur man mäter snarare än det som skapar framgång. I revisionsexemplet så mäter vi avskrivningstider på fasta tillgångar även om de inte har särskilt stor betydelse för de flesta kunskapsföretag. Men vi mäter inte utbildningskvalitet, personalomsättning och hur starkt ett varumärke är. Likadant hos doktorn. Vi mäter inte psykisk hälsa lika mycket som fysisk. Bara för att någon har ont i ryggen är det ju inte säkert att det är där skon klämmer så att säga. Dagens ekonomiska tänk är alldeles för kort- siktigt. Genomsnittshorisonten för en investering på börsen idag tror jag är sju månader. På sju månader hinner man inte se någonting, det vet både du och jag. Man hinner ju knappt lära en anställd var lunchrummet ligger. Jag vill ha mer diskussion kring detta, vi måste försöka förändra hela vårt tänk. Vi måste skapa en kultur där resultatet av ansträngningar kommer med tiden.”

På senare år har Mats på all- var börjat dra sitt strå till stack- en i denna förändring.

”Man kan inte skrika på en veteplanta att den ska växa. Man måste så den, man måste odla den och man måste vattna den.”

”Jag är less på att prata. Jag har talat om handling se- dan tidigt 90-tal. Jag har talat för Göran Persson, för Kungen och för många stora företagsle- dare som de flesta har dunkat mig i ryggen och sagt ’Fasi- ken vad bra, vad inspirerande sagt!’. Men det känns som stand up comedy. Folk skrattar och tycker att ’gud var bra’, men sen händer absolut ingenting. Så sedan 2007 när jag grun- dade mitt senaste företag ger jag väldigt få intervjuer och hål- ler väldigt få tal. Idag försöker jag arbeta mer som bonde. Jag försöker borra ner huvudet och ploga, och genom ihålligt arbete se långsamma resultat. Man kan inte skrika på en veteplanta att den ska växa. Man måste så den, man måste odla den och man måste vattna den. Man måste snacka med den och så måste man ha lite tur med vädret också. Jag gillar kvalite- ten hos en riktig bonde. Han mjölkar korna varje dag klockan fem. Om man har den uthålligheten och den långsiktigheten i arbetet tror jag att man lyckas och får ett sunt, långt och uthålligt liv och företag. Samma sak kan finnas hos en riktigt bra ICA-handlare hemma i Sverige. Var hittar man honom? Jo, han står inte utanför butiken med sin splitternya porsche, nej, honom hittar man vid tomaterna. Han står och njuter av att se dem så röda. Den här sortens tänk, den här långsiktig- heten försöker jag föra in i företagande.”

Investeringar i företag som bidrar till en bättre värld 

Det nya företaget heter Be Cause som sysslar med att investera i företag med ”ett syfte större än dess produkt”. De är idag involverade i inte mindre än elva företag och Mats framhäver själv ett par av dem. Bland annat Itrim som sysslar med viktminskning, Sylvan learning som är ett utbildnings- företag och School of Rock som arbetar för att ge unga musiker chansen att ta ett steg mot sin dröm. Den gemen- samma nämnaren för företagen är att de bidrar till att skapa ett bättre samhälle, och kanske är de med och formar den nya kapitalism som Mats vill se växa fram? Men vad är dri- vet i denna nya kapitalism? Vad har den giriga kapitalistiska människan för intresse i investeringar för andra?

”När folk frågar vad jag gör brukar jag säga att jag till hälf- ten är filosof och till hälften psykolog. Jag ägnar min tid till att försöka förstå varför företag finns, vilket högre syfte de fyller. I min mening är människan är en spirituell varelse. Jag tror att de två viktigaste dagarna i våra liv är den dag vi föds och den dag vi förstår varför vi har fötts. Vi behöver en mening med det vi gör och det är viktigt även för institutioner. Det är likadant för en pluton eller en grupp i militären, alla måste vara överens om varför jobbet ska göras.”

Just detta engagemang för att verka för något bättre lyser allt starkare igenom ju längre intervjun går. I en artikel från 2007 ställer Mats en intressant fråga. Hur kommer det sig att många med stark önskan om att verka för en bättre värld slutar som entreprenörer för att istället kämpa för sin sak, ofta utan att åstadkomma något alls, medan de som fortsät- ter som egoistiska kapitalister ofta åstadkommer massor? Mats vill försöka flytta engagemanget till den kapitalistiska arenan och tror att det blir allt viktigare för företag att verka för en bättre värld.

”För att förstå varför företag med ett syfte större än dess produkt kommer att lyckas behöver vi förstå vad ett företag är. I min mening är de bara ett gäng människor. Det är ett gäng människor som äger företaget och ett gäng människor som arbetar där. Så om människan är en spirituell varelse, varför skulle ett gäng människor inte ha samma behov av ett högre syfte som den enskilda? Men det här har vi inte förstått.”

”Det börjar med en förståelse om hur vi människor faktiskt är byggda. Vi har alltid arbetat i team, arbetat i grupp. Vi måste vara en del av något större för att må bra.”

Att kapitalismen behöver förändras grundar sig alltså en- ligt Mats i människans egenskaper. Vi behöver undersöka vilka vi är och förstå hur vi genom företagande både kan må bättre och bidra till samhällets utveckling.

”Om människan nu är en spirituell varelse tror jag att hon behöver ett högre syfte för att må bra. Man behöver känna att man bidrar med något. Ta KJ-skolan till exempel. Om inte jag hade haft en tro på att den utbildningen faktiskt förbered- de mig på bästa tänkbara sätt för krig, så hade jag nog inte kunnat ta mig igenom utbildningen. Hade befälen trott att de gjorde vad de gjorde bara för att jävlas med värnpliktiga tror jag att de hade känt sig ganska meningslösa. Så jag tror att det börjar där. Det börjar med en förståelse om hur vi män- niskor faktiskt är byggda. Vi har alltid arbetat i team, arbetat i grupp. Vi måste vara en del av något större för att må bra. Även ett företag behöver vara en del av något större för att människorna i det ska må bra.”

Vill aldrig nå sina drömmar

Efter den filosofiska funderingen ringde telefonen på Mats kontor och han lät för fjärde gången under den timmen långa intervjun bli att svara, men ursäktade sig och förkla- rade att tiden började bli knapp. Han skulle iväg och möta en av Amerikas mest framgångsrika affärsfamiljer för en eventu- ell investering och måste snart skriva ut några papper. Men stressad verkade han inte, han ville ge mig tid för en avslu- tande fråga och jag styrde samtalet in på framtiden.

”Att kustjägarbanden är så starka att jag från ett trångt grupprum på Linköpings tekniska högskola får låna några minuter från mötet med en av Amerikas mest framgångsrika affärsfamiljer är imponerande.”

Redan år 2000 skrev Mats själv i Chicago Business om sin dröm om att ha ett investeringsbolag med en grupp före- tag som är meningsfulla för samhället. Utifrån ser det ut som att det är dit han nått nu, något som han själv verkligen inte vill hålla med om.

”Jag hoppas verkligen inte att jag har nått min dröm. Det vore förfärligt. Ett av mina favoritcitat kommer från Miche- langelo, och han sa att ’The greatest danger in our lives is not that our aim is to high and we miss it, it’s that it’s to low and we reach it.’ En känd svensk historiker, Peter Englund, har också sagt att ’Det är våra drömmar som ger vårt liv rikt- ning, utan längtan går vi under.’ Jag tror att det ligger mycket i dessa citat, och idag kanske jag har nått riktningen på min dröm men jag hoppas aldrig jag uppnår den. Vad jag vill är att kunna se tillbaka på mitt liv och säga att jag gjorde något bra. Jag kämpade hårt, jag var en bra pappa, en bra man och en bra älskare. Jag byggde företag med starka själar och satte saker i verket som fungerar på lång sikt. Jag vill vara behjälplig till en bättre värld.”

Med de orden avslutade vi samtalet och jag tackar Mats för tiden på skype. Att kustjägarbanden är så starka att jag från ett trångt grupprum på Linköpings tekniska högskola fick låna några minuter från mötet med en av Amerikas mest framgångsrika affärsfamiljer är imponerande, och samtalet med Mats har väckt många intressanta tankar. 

Villum Hansson, KJ/A-dyk 07/08

 
Mats Lederhausen

Mats Lederhausen

Mats Lederhausen